
Astrid Lindgren sa en gång: ”Jag vill skriva för en läsekrets som skapar mirakel. Barn skapar mirakel när de läser!” Detta citat visar hur Astrid använde sitt författarskap för att stå stadigt vid barnens sida i en tid då barns rättigheter inte prioriterades i samhället. Hon skrev böcker utifrån barns perspektiv, med uppfattningen att barns känslor och tankar räknas, och var därför inte rädd för att skriva om allvarligare teman som döden i sina barnböcker.
Hennes kamp för barns rättigheter var dock inte okontroversiell. När Astrid år 1978 tilldelades tyska bokhandelns fredspris stoppades hon nästan från att ta emot priset då hon i sitt tacktal jämfört barnaga och våld i hemmet med våld i världen. Efter hot om bojkott fick dock Astrid hålla talet, ett år innan Sverige fick en ny lag mot barnaga.

Det var den 15e oktober 1969 som medborgarrättskämpen Fannie Lou Hamer under “Vietnam War Moratorium Rally” i Berkeley, Kalifornien höll sitt tal i protest mot Vietnamkriget. Det som gjorde Hamers tal ovanligt var inte hennes motstånd mot kriget utan sättet hon argumenterade för sin sak.
I sitt tal ifrågasatte Hamer USAs påstådda vilja att skapa demokrati i andra länder när USA självt systematisk diskriminerar mot sin egna icke-vita befolkning. Genom att berätta om sina egna erfarenheter av att bli nekad att rösta, tvångssterilisering och misshandel argumenterade Hamer för att USA inte kunde kriga för demokrati i andra länder när USA självt inte är en fullgod demokrati. På så sätt använde sig Hamer av egna upplevelser av förtryck för att alliera sig med vietnameserna.

Det finns många olika sätt att alliera sig på. I juni skulle 500 nazister hålla den högerextrema festivalen “Schild und schwert” i tyska staden Ostritz. Då festivalen föll under lagen om mötesfrihet kunde den inte stoppas, men det betyder inte att samhället måste hålla sig passivt inför nazisternas sammankomst.
Bygdens nunnekloster Sankt Marienthal ville markera mot nazisterna och gick då samman med Ostritz invånare för att köpa upp all öl i byn. Tack vare civilsamhällets motstånd fick nazisterna klara sig utan alkohol på festivalen och invånarna kunde därmed bidra till att förebygga våldsamheter samtidigt som de markerade mot nazisterna. Detta ledde också till att invånarna och klostret nu ägde sammanlagt 120 backar med öl.

Den amerikanska läraren Prudence Crandall (född 1803) köpte den lokala flickskolan i Connecticut tillsammans med sin syster efter att hon utbildat sig färdigt. Skolan blev otroligt populär bland vita överklassfamiljer fram tills Crandall bestämde sig för att anta Sarah Harris – en dotter till frigivna slavar – till skolan. Crandalls beslut att anta Harris skapade uppror bland invånarna och de vita föräldrarna bestämde sig för att ta sina barn ur Crandalls skola. Men detta stärkte bara Crandalls övertygelse och året 1833 öppnade hon en skola enbart för afroamerikanska kvinnor och flickor.
Efter ett år var Crandall dock tvungen att stänga skolan efter massiva protester från vita invånare och politiker. Men ryktet om Crandalls skola för afro-amerikanska kvinnor hade redan spridit sig och blev en inspiration över hela USA långt framöver.

Chen Guangcheng är advokat, människorättsaktivist och blind. Med en bakgrund av att försvara personer med funktionsnedsättning och bönders rättigheter började Guangcheng i början av 2000-talet att engagera sig mot Kinas ettbarnspolitik, en lag som förbjöd familjer att skaffa fler än ett barn.
I sitt arbete upptäckte Guangcheng att kinesiska kvinnor hade blivit tvingade till sena aborter och tvångssterilisering för att följa lagen. 2005 representerade därför Guangcheng en stor grupp kvinnor i en grupptalan mot staden Linyi. För sitt engagemang sattes han i fängelse samt husarrest men lever idag i exil i USA med sin familj och fortsätter att vara en engagerad människorättsaktivist.
Vi får alla inspireras av Guangchengs engagemang som han själv beskriver så här: “Någon måste kämpa för människor utan röst. Den personen är visst jag.” #allierad #makeequal

I dag tillkännagavs 2019 års fredspris. En av de främsta förkämparna för kvinnors rätt till vård efter sexuella övergrepp är gynekologen Denis Mukwege som tilldelades Nobels fredspris för ett år sedan. Han är chefsläkare på Panzisjukhuset i DR Kongo och sedan 2004 har mer än 50 000 kvinnor och barn fått vård på sjukhuset.
Mukwege har även kritiserat både den kongolesiska regeringen samt andra länder för att inte göra nog för att stoppa användningen av sexuellt våld mot kvinnor i krig. Som en reaktion mot hans arbete har Mukwege fått motta flera hot från landets militära och paramilitära grupper. Dessa grupper ser Mukwege som ett hot eftersom grupperna ofta använder sig av systematiska våldtäkter som en del av sin krigföring. Men Mukwege fortsätter sitt arbete för framförallt kvinnors rättigheter! #allierad #makeequal

Christopher Senyonjo är en före detta biskop som kämpar för HBTQ-rättigheter i Uganda, ett land där HBTQ-personer kan bestraffas med livstids fängelse. I ett land där en populär uppfattning är att homosexualitet är något som kan botas predikar Senyonjo istället för att en människas sexualitet är en oföränderlig del av personen, oavsett om man är heterosexuell eller homosexuell. Han har även flera gånger uppmanat allmänheten och kyrkan att kräva ett slut på förföljelsen av homosexuella. För sitt engagemang har Senyonjo bland annat berövats sin biskopstitel. Ändå fortsätter han att alliera sig för att kämpa för HBTQ-personers rättigheter. #allierad #makeequal

Shirin Ebadi var Irans första kvinnliga domare och som advokat är hon en stark röst för mänskliga rättigheter i landet. I början av sin karriär var Ebadi särskilt kritisk till att barn enligt iransk lag kunde dömas till fängelse. 1995 grundade hon även Association for Support of Children´s Rights, en organisation som arbetar för barns rätt i samhället. Men hennes engagemang stannar inte där utan hon har även försvarat ledare inom den religiösa minoriteten bahá’í, en av de mest förföljda religiösa minoriteterna i Iran.
För sina insatser har Ebadi fått Nobels fredspris 2003 vilket gör henne till den första iraniern och den första muslimska kvinnan som fått priset. Shirin lär oss alla hur marginaliserade grupper kan kämpa för varandra! #allierad #makeequal

I september meddelade det SD-ledda samstyret i Sölvesborg att prideflaggan inte längre kommer att hissas vid Sölvesborgs stadshus. Samstyret försvarar sitt agerande med att hänvisa till deras nya regler om flaggning som nu ska ske på ett ‘traditionellt’ sätt. Men försvaret av prideflaggan, som är en internationell symbol för hbtq-rättigheter, kom snabbt och från flera håll.
Redan samma dag ändrade Sölvesborgs kyrkoförsamling sitt omslagsfoto på Facebook till en bild på en prideflagga. Även den avgående domprosten i Visby, Mats Hermansson, hissade dagen efter en prideflagga utanför Visbys domkyrka. I egenskap som en av Sveriges mest traditionella institutioner visar kyrkorna att inskränkning av mänskliga rättigheter inte har något att göra med tradition! #allierad #makeequal

RFSL, på bilden representerat av Carlos Diaz, anslöt vid flera tillfällen till funktionshinderrörelsens manifestation #torsdagsaktionen utanför Rosenbad för att visa sitt stöd. Kampen för mänskliga rättigheter är gemensam.
Under två år och tre månader möttes statsråden, på väg in till veckans regeringssammanträde, av #torsdagsaktionen – en aktion som startades av #DHR men kom att omfatta i stort sett hela funktionshinderrörelsen. Torsdagsaktionens krav var en utökning av diskrimineringslagen till att omfatta också bristande tillgänglighet, som en form av diskriminering av personer med funktionsnedsättning.
Bilderna är tagna från den torsdagsmorgon då regeringssammanträdet sammanföll med att det gått exakt 1000 dagar sedan remisstiden gått ut för det förslag till lagändring som regeringen ännu inte hade tagit ställning till. Vid detta tillfälle var aktivisterna svartklädda och flygbladen var svarta istället för som annars blå.
Från 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering.